hon log överslätande som svar
till deras beundrande blickar och ord
inte var väl det något, ta mer tårta nu
och jag stirrade som fastfrusen upp på henne
för i den sekunden började jag undra
vad för sorts hemligheter som gömde sig
i hennes kjolars tusen veck och hennes leende

för det var visst något, hur kan ni tänka på tårta
han var nära att dö, såg ni inte hur han föll
nog för att det tog år, många många år
men ni var alla där, jag såg er komma och gå
och hon stod ensam kvar, ögonen aldrig rödgråtna
jag tänkte att hon nog har en rustning där under
krypskyttar som siktar mot deras ovetande huvuden