Där honungskyssta fjärilar, humlor och bin
virvlar runt blåklockor, smörblommor och daggkåpor
Där vid förmödrarna vill jag vara
vakna upp till skönhetens morgondagg
lyssna till blommornas milda ton

Så vill jag lyssna till ängens viskning:
”Verkligheten ser du med själen”

Bortom ängsfältet
mörk skog breder ut sig
trädens visdom i nordens sommar
dit vill jag vandra på gömda rötter under marken
slå rot där det känns bra

Ja så där vill jag stå mitt i skogens öga
bland stolta granar och fura
lyssna till orden som rullar
ur trädens heliga lundar
tills boken av visdom slås upp:
”Du är den du söker”
Ja, till förfäderna vill jag lyssna

Vid tjärnen
vill jag blicka ut över det kolmörka, skimrande vattnet
förnimma försystrarnas flödande budskap:
”Ha tillit till varandet som är här
och vet att allt är perfekt som det är”

Så ska jag flytta min blick
dit näckrosbladen vilar
som försjunkna i varandets hängivna punkt
där små aftonsvall flanerar
och tranan sveper fjärran
vid foten av skogbeklätt berg
Ja där ska jag lyssna till berget, urförfädernas budskap:
”De urgamla visdomarna må gå hand i hand med det nya”

Vid bergets himlabryn
än mer av den stora gåtan:
”Ge upp allt du tror dig veta om hur saker och ting är. Ingenting är som det ser ut att vara"

Så ska jag lyssna till lågmält sorl ut skymningens nordanvind:
"Gud är i allt som är"



© Gabrielle Laurèntzen