I mitt bröst
Finns det en stor tekopp
Nu för tiden
Den inte fylld till kanten
Den är halvtom
Med en vätska som kallnat
Och smaken borta
Så kall
Så ensam
Så tom
Så törstig
Så törstig snälla
Ta bort det
Det som bara hade nerverna att fylla mig till hälften
Och sen inte bry sig om att hålla vätskan varm och god
Häll upp mig till kanten
Med hett vatten
Och färga mig med en roande
Tryggande arom med fullhjärtad smak
Låt min tekopp överflöda med hetta
Jag erkänner
Jag behöver mycket medkänsla
Och hoppfulla meningar
För känseln om tillfredställning