skogen bugar
bjuder upp till sommarens sista dans
i guld flimrar aspdungen
stark vind

vi gick här förut
en annan dag ett annat år
i ett annat liv

vinden bär dofter av mossa och rötter i våt jord
ett fränt stråk av vilt
jag tänker på kärleken
att den aldrig kan bli mekanisk

hellre dör den
det är en ära att dö för att få ge plats
jag banar väg genom vissnade ormbunksnår
de som kommer efter ska finna stigen
jag gick här nyss
i stark vind

Här låg ett sågverk. En källa.
Här var byns gemensamma lertag  Gropen vattenfylldes om höstarna. Där åkte vi ungar kana på svallisen när den frös till. Så liten gropen ser ut idag. En liten uttorkad pöl.
Här låg ett fattigt torp
grisen fick gå lös för att själv skaffa födan 
kom in i köket åt upp spädbarnets arm i vaggan
Nu anar man bara husgrunden under gräs, multnade nedfallna träd och löv.
Här var röjd åkermark Här gick korna på bete i skogen. Hon som lockade hem dem till mjölkning om kvällen hade en stark vacker röst.
Högt ovanför susar blåsten i trädkronorna
Högt vandrar åren förbi våra liv. Vi som lever på marken.
Här avverkas mogen skog. 
Allt växer. Faller och dör. Allt växer. 
I en evig växelsång.