Solen bländar mig.
Igenom vinklade persienner, gardiner och en plastblomma.
Eftermiddag.

Uppvaknad ur ännu ett helvete i form av drömmar.

I hoppet gömmer sig ångesten.
Igenom undantryckta instinkter, mardrömmar och en längtan.
Uppvaknande.

Begrundande nattens teater, sitter jag här.
Igenom filosofisk abstraktion, analyser och en uppenbarelse.
Längtan.

För det är den längtan, de känslostormar, det minnet.

Det är giftet.