Det talas om hjältar
om elva män
på en fotbollsplan
om heroism skrivs det
om ett hockeylag
nånstans uppe där, i USA
om uppoffring och mod
där sägs att
liniment, svett och testosteron
följer hjältar
men jag vet
att det som rör sig i luften
där som hjältar springer
är piss, skit, blod och död
i de miljöerna rör sig de riktiga hjältarna
de som aldrig hörs
aldrig syns
aldrig tar plats
kvinnorna som ger
och aldrig tar skydd
de som utgör själva arenan
tar hand om sjuka
och fyller människors sista dagar
med värme och tröst
en avlämnande strävan
efter att upprätthålla liv
med någon sorts värdighet
det är de riktiga hjältarna
de som aldrig lyfts
därför skriver jag
tillslut
de riktiga hjältarna
tvättar döda kroppar