HÖGTIDSDAG. I dag är Finlands 98 självständighetsdag . Det är en ytterst viktig dag för de flesta finska medborgare. Under dagen uppleves mycket patriotiskt program, parader, tillfällen och förstås republikens presidents mottagning på kvällen i presidentens slott.

Mina många jämnåriga landsmän kommer ihåg 1940-talets vinter- och fortsättningskriget. Jag har ännu i färskt minne flykter på natten i skyddsrum, alarmsireners tjut och de nattstunder då rummen mörklades. Det var något skrämmande som man kanske aldrig glömmer
.
Men nu i morse stängde vi dörren efter oss i samma stund en kvarttimme över nio då Wiborgs Sångarbröder slutade med ”Vårt land” i radions festdagsändning från Observatorieberget där flaggningsdagens festliga början just ägde rum. Jag sjöng ett dussintal år i samma kör. Många gånger hände det i storm, regn till och med i snöyra. Idag blev det tjutande storm och regn.

Av en händelse var det en festdag i dag. Min avsikt var att berätta vad hände efter vår tupplur på en vanlig pensionärs förmiddag.

HUNDPARK. I vår närhet ligger några hundparkar. Då det inte är tillåtet att hunden går lös, är en hundpark en väldigt klok uppfinning och arrangemang. Hundar får röra sig i frihet så mycket de orkar, träffa andra hundar och lära sig att umgås socialt med andra hundar. Dit kör vi bil. Åka bil och får sitta brevid chauffören är av stort betydelse för Eetu som kommenterar sin särposition med små skall till alla möjliga mötande.

Ett alternativ för hundpark är skog och mark. Om vädret är välvilligt och om det finns i skog något nyttigt för husses kök, liksom svamp, trattkantareller ännu på senhöst eller bär, tranbär gör paret en mera fjärran utflykt i skogen. Eetu älskar havstränder med högväxtlighet. Därför ger jag den denna glädje fyra gånger per vecka då jag brukar gå i bastu som ligger vid havet. Eetu blir nästan döv då den snusar på näbb- eller skogmöss på gräsrotsnivå! Efter sitt äventyr sitter den observant och uppmärksam gärna i bilen på bastugårds P-plats, tar kanske igen kort tupplur och vaktar vår bil då husse badar ett par timmar i bastu.

HÄLSOASPEKTER. Pensionåren kan lätt sluta förr eller senare i sjukdomar eller ett passivitets katastrof. Särskilt ensamhet, brist på aktiviteter är dåliga varsel om hotande kaos. Fastän läkare är jag inte automatiskt en god hälsoguide eller rådgivare. Jag är nu själv närmare 80 än 70 år gammal. Jag tänkte aldrig att leva mycket mera än 60 år. Nu måste jag medge att jag har ändå levt på ett hälsosamt sätt då jag är så frisk som jag är. Den viktigast i mitt goda hälsotillstånd, tror jag, är att jag fick goda gener från mina föräldrar och jag blev klok nog innan en kanske skadlig och ofördelaktig levnadssätt skulle ha först förstört mig och till slut tagit livet av mig.

Jag kom till besinning tillräckligt i tid, tidigt! D.v.s för länge sedan beslöt jag att varje dag måste man röra sig och bry sin härna. Även små doser hjälper och är bättre än ingenting. Till dig min kära vän vill jag ännu ge ett råd till. Om du är trött och orkar inte motionera en dag så vila dina ben och musklar men då kan du börja härngymnastik och skriva poesi och tvärtom, om du har huvudvärk, ett tungt huvud eller din härna slumrar då ut på motion eller i skog och mark uppleva naturens skönhet och under! Gör en nyttig prestation till dig själv!

HUNGER. Ute i det fria och frisk luft blir man hungrig och törstig. Eetu äter två gånger om dagen. Jag har en god motivering för ett sunt liv men jag bryter mina löften, naturligtvis jag är hungrig också. Min svaghet är att jag tycker för mycket om mat, god mat. Eetu har inga problem i detta hänseende då husse ransonerar hans matportioner. I fri natur finns inga översvällande frossade djur! Ett undantag i någon mån är kanske 'nallebjörn', författaren själv (!), som storäter lax innan den börjar sin dvala. Det enda djur som regelbundet äter för mycket och frossar, är åter människan. Roten till det onda! Svin ! ? Nej, också i svinets fall det är den glupska människan som göder svinet.

Mot senare eftermiddag äter vi. Vi äter samtidigt. Vår måltid kunde kallas en sen lunch eller en tidig middag. Avsikten är att vi skulle äta endast en gång om dagen en större måltid. Det är vår huvudrätt. På kväll tar jag endast något lätt, till exempel en kopp tea med något lågkaloriskt. Eetu får dricka. Att hålla Eetu pigg och aktiv får den då och då söka efter en godbit som är gömd i vår lägenhet!

Eftermiddags sista timmar använder jag till hushåll. Ett manligt hushåll har alla samma uppgifter som ett barnlöst par eller en hel familj. Städning, den enda uppgift som jag köper utifrån, disk, byk, vattna blommor, mångsidiga kökupppdrag etc.

Som min största gåta består frågan, varför jag ännu fortsätter här, vad är mitt livs syfte. Då och då känns ork mycket långrandig. Jag blir oftare och oftare uttråkad av händelselöshet. Jag vet att en dag …………

© Heikki Hellman 2015-12-06