Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sömnlöshetslyrik #1

Ångesten gnolar och mal
Till morgonen när tuppen gal
Då föds istället en ny dag
Och man tvingas prova nya tag
Men det krossar mitt arma hjärta
Att föreställa sig en evighet av detta
Och i detta skitliv
Ser jag inga reella alternativ
Så ibland vill jag bara avsluta allt
Ligga död, orörligt och kallt
Men kanske idag bjuder på nåt nytt
När morgonen helt grytt
Så jag vacklar några steg till
Fast jag helst vill vara still
För hoppet finns faktiskt kvar
Men det är nästan allt jag har




Bunden vers av QuIzTiD
Läst 330 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2015-12-11 08:34



Bookmark and Share


  mare VIP
Innehållsrik
och talande text
hoppet lyser
i det mörka!
2015-12-11
  > Nästa text
< Föregående

QuIzTiD
QuIzTiD