jag bryter tringeln och begraver
två punkter
den tredje
kan inte begravas den har sedan länge slagit rot i myllan
växt
runt och upp mot ljuset där
ovanifrån
sticker jag näsan in i mirakel och doft av lavendel
det är
vackert
en sällsynt sedd gäst så omöjlig att förklara
ty oseende hör intet hur
hårt det än lyssnas
konstigt är det
att just det är sanning sagd om
och om igen