Varv på varv runt huset. Tittar på klockan runt sin handled hela tiden. Knäpper på stoppuret och knäpper av, gång på gång. Snabbheten är bra mycket bättre sedan uppstarten i höstas.

Först hade han Teodor åkt på utlagt sågspån runt ladugården. Hans pappa hade hjälpt honom med att anlägga den slingan.

Teodor gillar fart. Skidåkning passar honom. Helst gillar han att skejta. Uppförsbackarna är nästan roligast att ta sig upp för tänker han för sig själv.

Teodor måste bli bättre på att åka klassisk stil och därför ligger han i hårdträning med att åka runt deras stora Norrbottensgård.

Han har redan tävlat några gånger i skolan och blivit lika besviken varje gång. Första gången kom hans sist och sedan blev han näst sist i den sista tävlingen som de hade anordnat själva.

Teodor vill vinna så mycket att det gör ont i hans mage. Dessutom har han berättat för de andra barnen i skolan att han ska vinna nästa lopp. De har skrattat ut honom och sagt att det gör han inte alls.

Mamma har flera gånger fått trösta honom och även sagt att skam den som ger sig. Hon har strukit honom på kinden och även pussat hela hans ansikte. Flera gånger har hon sagt att det viktigaste är att man försöker. Spelar roll om du vinner bara du har försökt.

Sådana gånger har det infunnit sig ett skönt lugn hos Teodor. Han vill bli världsbäst och vet att man ska träna mycket då. Ingen kan bli en vinnare utan motgångar för det har hans pappa berättat för Teodor.

Teodor läser allt han kommer över om skidåkning. Äter ordentligt. Tränar så fort han kommer hem från skolan. Många gånger har han åkt i nästan bara mörker. Alla som bor så här långt norrut vet att det blir fort mörkt på dagarna och att mörkret ligger kvar länge på morgnarna. Därför har Teodors pappa satt upp en strålkastare för start och målgång vid deras hus. Det är där som Teodor håller till så fort han kan.

Hans pappa var en mycket lovande skidåkare som ung. Därför finns det massor av urklipp om detta i en tjock klippbok. Den klippboken står Teodor ofta och drömmer i. Då är det han Teodor som har vunnit alla dessa tävlingar.

Teodor har redan tänkt ut var alla hans priser ska stå. De ska stå på samma hylla och bredvid hans pappas priser nere i den stora salen. Mamma ska lyfta på alla dessa pokaler när de har främmande och glatt berätta om Teodors och hans pappas olika tävlingar. Då ska pappa och han bara mysa ihop av stolthet.

Nu är det bara några dagar kvar tills den stora tävlingen Hemarännet ska gå av. Tävlingen går i en by som finns några byar längre bort från deras by. Över tvåhundrasextio anmälda är det för det har Teodor läst sig till på deras hemsida.

Allt är finslipat in till sista detalj. Teodor har sista tiden kört något varv längre än vad själva tävlingssträckan är. Åkt runt deras hus för att få till stilen, tiden plus att ha ork till godo.

Nu är dagen inne. Mamma har kokat mjölkchoklad och gjort goda mackor till dem alla tre. Pappa har lagt hans skidor i takboxen. Extra kläder finns med om han skulle bli för svettig. Det killar i magen av förväntning för visst ska han vinna?

Alla barnen i hans ålder står på led. De räknas ned allt eftersom. Nu står han där på startlinjen och pappan står bredvid honom utanför spåret. Klara färdiga gå och nu åker han iväg. Hör hur mamma och pappa hejar på honom plus andra människor längst efter skidspåret.

Teodor åker som bara den och det känns som att han flyger fram. Han har snart hunnit upp Klas som startade lite före honom.

Snart uppförsbacke och det är där han ska ta honom. Ja, han gjorde det! Han är förbi Klas. Nu bär det nedåt och in mot målfållan.

In i mål och där står hans föräldrar redo för att ta emot honom. Vad fick jag för tid säger han snabbt inne i målfållan.

Något som Teodor inte visste var att ingen tidmätning finns för barn under åtta år. Fast alla får pris i denna tävling och det gäller alla och även de vuxna. Det är därför som denna tävling är så rolig och drar till sig så många åkare varje år.

Nästa år är han nio år och då börjar tidräkningen och då ska han vinna tänker han tyst för sig själv.

Föräldrarna är stolta. De säger; ”Tänk Teodor att du har åkt åtta hundra meter plus teknik. Pris har du också fått välja själv.” Teodor valde en liten skidåkare av järn.

Han åkte om retstickan Klas och undra om det inte var det bästa med denna tävling? Nu kommer inte skolbarnen att reta honom längre. Klas är nummer ett bland alla. Han Teodor åkte om honom och det känns stort.

Teodor somnar gott på kvällen. Fortsätter att drömma om att vinna lika många skidtävlingar som sin pappa.

Snart får vi nog heja på Teodor Larsson i teve. Det tror då jag i alla fall.

Mer texter finns att läsa i Skrivpuff och dagens ord var ”hastighet”.

Ps Min text är en kortnovell och är fiktiv.