Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ur ett långt livs barndom.


Tidiga Minnen


Vattenpölar invid
Abrahamsbergsskolan, på
Ritarvägen, där vi bodde.
Min syster Mona stod på
alla 4 och sörplade i sig
med iver av lervällingen.
Hon var, kanske, törstig!...

I badrummet.
Hembiträdet med leende
ansikte försökte ta min
oskuld med en temp!
Det sved till, som 17, men
jag avvärjde vidare
penetration, var c:a 2 år.

Läkarkandidater i en stor
Karneval i sta´n. Skrämmande
syner med benavsågning, o.dyl.!
Svart humor. Publiken var
murrigt grå, klädd i långa
mörka rockar å kappor,
stod längsmed vägkanten.

Pappa doktorn sa:-
-Ska jag skära öronen av
er, ungdjävlar!? Men, vi
blev inte rädda, utan
skrattade gott åt vår
roliga Farsa, som vi
visste ville oss allt gott !






Fri vers av Marianne Räf
Läst 346 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-02-01 16:19



Bookmark and Share


  överlevaren VIP
Blandat inslag av barndomsminnen, som dina ord ger en bra bild av!
2016-02-02

    ej medlem längre
Jag tycker väldigt mycket om den här texten! Den är mörk och murrig... men ändå finns sarkastisk humor. Gillar första strofen med leran. Hela dikten är intressant för jag vet inte hur jag ska tolka alla stroferna, om de hände på riktigt eller om det är ett barns fantasier. Slutet känns hotfullt.

2016-02-02

    ej medlem längre
Verkar ha varit ett utsatt barn.Sorglig text med lite galghumor.
Mvh annokas
2016-02-01

    ej medlem längre
Härligt mustigt bildspråk. Gillas mycket!
2016-02-01

    ej medlem längre
Många härliga och färgstarka minnen här!
2016-02-01

  Marita Ohlquist VIP
Ja, tänk så mycket man minns från sin barndom!
Både positivt och negativt.

2016-02-01

    Dan Myrbeck
Det är lite underligt vad som fastnar i minnet resp det som inte fastnar!
2016-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf