om vägvalen i livet hur när och varför
fragment efter vägenpromenaden med sökande ögon efter vägen från början till slutet
känslor fyller kroppen älskande varma sedan kalla fyllda med hat
saknaden och ensamheten vinklar dom med tiden till ånger och tacksamheten att jag fick uppleva dom
sorjen gör sej hörd att jag inte får uppleva dom lika intesift varma igen
men dom finns i minnet och plågar mej lika mycket som jag njuter av dom i bland faller jag ut lika
mycket ut i skratt som i gråt som en döende blomster äng när den är som vackrast i sensomaren innan hösten
så efter ett tags vandrande efter min egen väg så slutade jag söka på det som jag gjorde från början för allt jag behöver
finns redan hemma hos min lilla (cilla) iren min värld finns där fylld med allt vi ger varandra känslomäsigt när våra lekfulla
tungor dansar till sammans i mellan syndafloden och den enögda ormen vårt egna paradis fann vi till sammans
det är stort med tanke på vad vi har varit med om och vad vi flydde i från alla har det efter sin väg jag var villsen men jag är hemma nu
tack iren för dinna böner jag kände dom inom mej vad som var rätt och fel när jag tvivlade på oss i min ensamhet ledsen eller biter i min vrede
tack för du tände ljuset när jag var villsen och bara såg mörket i mitt sinne det hjälpte mej att finna vägen hem igen när den var som mörkast
tack för att du aldrig slutade tro på mej det gör att jag nu tror på dej tack för att du inte lämnade mej ensam så jag inte behövde sakna dej
med det hadde blivit för stort tack iren jag älskar dej
Fri vers
av
den nakna poeten
Läst 315 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2016-02-19 11:29 |
Nästa text
Föregående den nakna poeten
Senast publicerade
någon sa jag hatar att vänta jag har försökt göra mitt bästa jag siter och tänker på döden och livet det är en underbar dag tomten finns sluta aldrig tro sviken igen min sysselsättningen är så bra över all förväntan äntligen avrapporterin till minna poet vänner om min sysselsättning Se alla |