En svag något kylig vind möter mig
utanför dörren -
ljusgula solstrålar borrar samtidigt
in i mitt bleka ansikte som att
väcka mig till liv från vinterdvalan
med att erbjuda mig lite färg på
kinderna

Några fåglar kvittra ivrigt invid den
stora björken där som det nyligen
var så tyst och stilla – och det prasslar
i buskaget men jag ser inte från vad?

Tar ytterligare några steg och stannar
invid husknuten där jag hör hur det
skvalar från stupröret av isen som
smälter på taket och bekräftar därmed
att istapparnas kamp till överlevnad
är förbi

Jag petar lite i de torra löven i rabatten
och ser hur snödropparna sakta sticker
upp ur jorden - varpå hela mitt JAG
uppfylls av den obeskrivbara känslan att
åter få uppleva en vår….