När vi lagt oss ruvar kroppen huvudet under sig som ett ägg

ett påskaägg under en påskakropp ger till morgonen en kyckling som piper till vare sig

vi vill eller inte vill

påskereturen returnerar de gamla påskaäggen strör dem över jordens rund, ser de tomma skalen strider genom salen som skaldens ord om påsken

vi har bordet liksom ordet när vi vill poeten vill potät och sill om vi vill ägg och höna om vi böna liksom strofen tar oss fram över livets väg vi stegar liksom segar med kola gelebönor nougatägg och marsipanbröd

ta ett djupt andetag och omgiven av publiken höres klagoskriken över alla riken.   Aldrig! Aldrig mer vi påskmat vill se, irrar vilse bland bladen spyr så upp chokladen skriver värsta raden... punktar upp en tupp borstar ägg ur skägg