Redan medlem?
Logga in
MinneSom en lund i sommarkvällen Grus under sommarfötter Blickar mot ett hav i skymningen Där solen sakta går ner.
Livets mening finner sin tröst Stenar faller från mitt bröst När jag lyssnar till min inre röst Är det så livets fyller sitt innehåll?
Sökande i blindo Efter det man inte vet Efter en känsla som har dött Som aldrig borde födds Är detta livets tröst
Som att förstå Men inte ändå Som att inte vilja veta Vilken mening de hade då
I sommarnattensgrönska Doftar värmen ljumt En smekning mot min kind Av ett minne som inte finns |
Nästa text
Föregående Tessii |