Klev av bussen
efter en kväll
i city
klockan hade passerat
01.00
och kvinnan
som klev av
före mig 
tittade hastigt
bakåt
på mig
tog ut sina lurar
ur öronen
och ökade farten.

Jag suckade
saktade ner
för att hon
skulle få
lite "försprång"
och samtidigt 
markera 
att jag inte
på något sätt
var farlig
och att jag definitivt
inte
skulle 
attackera henne
eller ville henne
något illa.

Jag ville bara hem
och sova.

Men tyvärr
är ALLA
okända män
i natten
"potentiella våldtäktsmän".
Jo, så är det faktiskt!
Åtminstone
i ensamma kvinnors
ögon.

Trots att jag
liksom majoriteten
av svenska män
aldrig ens skulle
tänka tanken
att våldta
en kvinna.

Men hur ska hon
kunna veta det
klockan 01.00
i mörkret
att jag inte
är farlig
där hon går
ensam  
genom Mölnlycke?

För det enda
hon vet
är
att en man
går bakom
henne 
eller
"en potentiell våldtäktsman"
enligt det samhälle
vi tillsammans
byggt upp. 

Detta är
inte bara
ett samhällsproblem
utan
en jävligt djup
förtroendekris
mellan män
och kvinnor
som också sätter
prägel på mäns
relationer
med sina döttrar
eller barn i allmänhet. 

Men för helvete
vi män
måste sluta
kränkas
över debatten
som "radikala feminister" för
och istället
börja delta
i den
till HUNDRA PROCENT. 

Vi måste börja ta
detta vidriga
problem
på  fullt
allvar
och NEJ 
kvinnor behöver inte
"skyddas"
utan män
som våldtar
måste helt enkelt
sluta
att våldta
annars
sker ingen förändring. 
Enkelt!

Ett första steg
kan vara
en TYDLIGARE 
lagstiftning.

Våra domstolar
ska väl ändå inte
behöva
fundera över
huruvida
det är en gruppvåldtäkt
eller inte 
om gärningsmännen
stått på kö
och våldtagit
"en och en"
och det då "bara"
är en våldtäkt
av normalgraden.

Normalgraden?
Sug på den förresten
bara ordet
är helt sjukt
i sammanhanget
men
hur eller hur
vi kom i alla fall
hem  
kvinnan

och jag

den där natten.