Jag kan inte nog tacka dig.
Du säger att du inte har tid, men hjälper mig ändå.
Vilket liv, vilket kiv, med våra inre tankar.
Saker skall göras, så är det bara.
Och du gör dem, det är det självklara.
Jag kan inte nog,
Tacka dej.
Jag får göra det ändå, utan en blombukett.
Du vill inte ha ris, inte heller ros.
Men jag, vill ge dig, alla blommor, som står att finna.
För det du gjorde.