Som en avlägsen hägring
en rot i en

Du VildrosVilja

Den tänder under våren min blick
en kärlek
När hon står där
kyligt,kallt och vaket naket kvar

Efter landet tystnaden i vinterkylans hem

Till våren du vaknar så sagolikt upp igen
sprudlar först

Skört bladskaft på den du bär
flera mindre taggar
Kronblad sju

Färgen den du ger är inte många
Välj
Vit eller oskyldigt skär

Sällan någon tittar
Ännu mindre med varsam hand du plockas
Aldrig av kärlek ges du bort

Min får gro och vila i Fred
Du ger härlig sommardoft

Det vackraste namn jag gav
Jag gav min ros
är

VildrosVilja