Normaliseringsprocessen blev katalysatorn för uttömningen av kreativiteten
Språket blev fyrkantigt och de sociala gesterna tomma
Det hette att hon var empatilös men egentligen bar hon tyngden själv

När hon ropade efter inspiration så fanns bara akademisk skolning och litterära kullerbyttor kvar
Allt som hon lekt sig fram till saknade funktion eftersom att det inte längre var praktiskt
Det blev som att springa ur skogen in i betongdjungeln
Ändå undrade hon varför allt syre kändes omättat

Det blev en annan sorts lek efter andra sorters spelregler och hur det än spelades så var hon alltid förloraren
En behaglig förlorare förvisso, eftersom att hennes inställning var evolutionär
Eller revolutionär?

En ordlek, en dödsdans, ett rop på hjälp
Tungan har blivit snärjmåra och tänderna greppar hårt som vildnypon
Blodet har samma färg som vildhallon!

För all del, sätt dig ner och lyssna på vad jag har att säga
Tyvärr är orden inte mina egna
Kan jag intressera dig av innehållslöst pladder?