jag kan vila mina
ögonblick
nöja mig med
vatten och bröd

med dig

bara det slår mig,

att...

jag vill pressa mina läppar
farligt nära
råna dina andetag
utan att använda en hotfull
ton,

även om

Du egentligen VET för mycket,

tar jag risken
för att bryta mig in
i din hud

Dina ögon när
de ser ut så...där
oh grrrr
skyldiga ut...

och

dina tankar när de rymmer iväg
och jag vill jaga ikapp
dem i ryslig fart

och ta dig på bar gärning

och jag tänker
tänker...
så det knakar
hur du påminner mig om
hur bråttom jag faktiskt har att
sticka undan nu

du har åkt vattenskidor
sen du var åtta
plockar fortfarande bär
då och då
skulle aldrig få för dig att köpa!
och du är så genomgo...
ställer alltid upp för dina kollegor

"Upp med händerna!", ropar du
och hjälper mig tränga av mig min tröja

och...jag...kan inte riktigt sluta...

....gilla dig,
jag vet inte hur jag skulle börja

jag kan inte komma undan

utan att åka fast

det finns så mycket att påminnas om
om, om, och om igen
klockan är för mycket
och jag vill bara hinna...
göra fler genombrott
i dig

frågan är bara Hur många År jag får

sitta fängslad