vi två satt högst upp till höger ovanför Dramatens strålkastare
vi såg på en pjäs och plötsligt utbrast förtvivlat en kvinna
"Jag är grund!"
det har fastnat sedan dess
det kändes någonstans bakom revbenen
det kändes någonstans bra

gungat på ett stormigt hav
tills skrovet kände den lena sanden
mellan tårna