Tröstens ängel ren och arm
vars utsäde förs av vinden
sårat hjärta fyllt av harm
rinner ut med kinden

somligt föll bland törne ned
somligt föll i själen tung
I sångens troner där hon skrev
hjärta förbli för evigt ung

står hon där tyngd av livets ok
fjättrad till att vandra
tröstens ängel likt en öppen bok
I askan med oss andra

men ljuvlighet och mer där till
hon allt jämt sprider
fritt hon ger till den som vill
fast hjärtat hennes lider

men ej någon vila henne skänkes
sången tyst i hennes bröst
när tårar i hennes ögon blänker
vem vill skänka henne tröst