Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vill, nog, ta en Chans !


Tron på Livet


Vilket djävla Öde -
- få stopp på sitt Flöde
av ord till Poesi ~~ ~
i diktandets Mani !

Å, inte vill jag dö -
som gräs vissnar till hö.
Sinnena försvunna, -
utur kroppen - runna!

Smärtor vill jag slippa
ha, - hellre då - pippa
å känna njutnings glöd -
i Kärlek, varm och röd !

Hellre Fröjd å Gamman, -
än jag brakar samman, -
- som Tiden hotar med :
Senast, i natt jag led !!

Får jag ej mer finnas,
kan jag inget minnas
av det som ljuvligt va´
å ej det -- gruvliga !

Men, vill -nog- ta en Chans,
om det går, på den Dans,
- som Varat innebär, -
så jag får leva, här.

Så att jag får födas
på nytt, om jag dödas..
Fastän, Samtiden är
numer, rätt, sekulär.-

Tron kan lätt förloras.
Om den ej förstoras - -
Låt Själen bli sakral --
-- i Förvissning, total !!





Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 383 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2016-09-23 17:47



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
Man får försöka ta vara på det positiva som ändå finns...fint...
2016-09-30

    ej medlem längre
Gillar den här texten väldigt mycket!
2016-09-23

  Marita Ohlquist VIP
Fin text om tankar och känslor om både det som är nära och det som är långt borta!
2016-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf