i mörker

vaknar i mörker
famlar efter lampsnodden
upptäcker att klockan nästan är nio
antagligen för att jag beslutat mig för
att börja använda den fula fula persiennen
spjälstaket metallic
uh
määäh
hinner snabb dusch halv macka och halv kaffe
men noggrann tandborstning
strax står jag utanför porten och vill till tåget som
avgår nedanför kullen

men se att bo på kullen
attans hala kulle
i blåst och snöslask med isfläckar är svårt
jag skulle haft grövsta kängorna eller
apotekets broddar, var dom nu är
halkar jag sakta nerför slänten på gräskanten
med små steg, halvvägs nere ser jag tåget starta

När jag sätter mig i nästa tåg och väntar på avgång
märker jag att dom tittar
kanske har jag mumlat för mig själv igen
eller så hänger halsduken i golvet

Hos tandläkaren, tar jag plasttossor från fel behållare
och bidrar avsevärt lite till hygienen på golvet.
Å andra sidan,
när tandläkaren tagit avtryck för min tand
så sätter han på sig mina glasögon
innan han rusar vidare till nästa patient.
Sköterskan måste förstås rusa efter och få tillbaka dom
och tandläkaren kommer in och ber om ursäkt,
han säger på försök att dom var bättre än hans.
Jag sluddrar något milt förstående

Så småningom stolpar jag försiktigt ut till tåget
med små försiktiga steg
På biblioteket är det fullt med frusna flyktingar i läserummet
och jag plockar med mig hem istället det jag vill läsa
Går med isstela fingrar och håller luvan uppe
med ett fast grepp i motvinden

Vafan är det att man ska ha motvind båda gångerna på samma väg.

Värmer soppa och äter sen lunchmiddag.

Den ekologiska glassen som jag tänkte ge mig till efterrätt
har frusit till en plastliknande klump
som inte går att ta utav.
Vafan e de för glass som inte tål kyla

Vissa dagar alltså

det hjälper inte att svära