Sekunderna vecklar ut som stora betong enklaver framför tunnelbanan. Små livsöden sitter trötta på den kommunala linjen, medvetna om deras omedvetenhet.

Alla dessa minuter som skall noga men effektivt placeras in i sina fack. Inget får gå till spillo! Men när sedan döden infinner sig i just ditt arkiv, blir allt meningslöst.

Riv det. Låt allt brinna. Inled total förstörelse av varje liten byråkratisk atom. Men när allt kommer förbi tar man ändå tag i fundamentets återuppbyggnad. Känslan är borta, precis som denna dikt. Allt är värdefullt.