Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett hus

jag visste inte avskärmad kyla.
jag visste inte ett hus.
att hon var något visande
som kom för att återställa.

deras far, deras far, var,
oavsett snår eller skära,
vad fru och kvinna bad.
en inteckning, en halkande signal.

dotterns gifte som aldrig kom
vad drivna tio aldrig haft
hon tog allt till honom,
än vad mer hon borde.

ibland ett bär från häckplanta.
men än under satt hon.
hon gav något, sitt liv,
till gammal frack med framben.

så, en tid är samman,
som på en torr utställning.
dessa två såg på varann
genom vad som är barn.




Fri vers av Salvation Pepper
Läst 271 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2016-12-29 07:52



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Intressant skildring om en familj
2016-12-29

  Marianne Räf
Gillar denna, ypperligt fina text !
Fick en lugn känsla, vid läsningen..
Skojiga partier, också :
"hon gav något, sitt liv,
till gammal frack med framben".
Underbart respektlöst !! :D
2016-12-29

  Marita Ohlquist VIP
Att läsa långsamt med tankens klarhet!
Det sista stycket är en stark avslutning på en bra och intressant text.
2016-12-29

    ej medlem längre
En text som stämmer till eftertankar.
2016-12-29

    ej medlem längre
född med synd
alltid redo för ett till In;
i
hugget: nymålade +
2016-12-29

  Stefan Albrektsson
Älskar din syntax!! Den gör att ingenting kan tas "för givet" och läsas med slentrian - och framför allt ger den orden känsloladdningar och ljusblixtar åt mig som läsare. Fin berättelsetråd i denna! De sista två raderna är väldigt, väldigt vackra!
2016-12-29

  ULJO
Intressant levnadsöde
2016-12-29
  > Nästa text
< Föregående

Salvation Pepper
Salvation Pepper