Sätta sig på cykeln, trampa iväg på grusvägen ner längs de grönaste av de grönaste jag skönjat.
Vackraste floran längs dikerna mina ögon registerar i farten, solens strålar smeker mina axlar jag är som lyckligast nu...
Längre fram jag ser stranden ännu längre bort är de sammetslena klipporna som jag kan gå med ögonbindel över... så välbekanta mig de är.
Ställa cykeln mot det gamla staketet som är en del av inhägnade med alla korna som betar längre bort på ängen...
Låta klänningen mig falla av, varma sanden silar mellan tårna mina steg som tar mig ner till vågornas brus...
Jag simmar och njuter blir ett med dig...min underbara ljuvligaste trognaste Öland .....
Du mitt smultronställe , jag längtar så tills vi mötts igen....
jag drömmer dig om natten, så dagarna går fortare tills jag dig få återse.....
Mitt underbara smultronställe...


Orkiden