funderar mer och

mer eller mindre

ensam, stolt och övertrött

nästan på att lämna

era världar

bakom mig

igen

för fyllda av osynk

för fyllda av endräkt

för tömda 

på självreflektion

d(r)ö(m)d

där skenets heliga

lamm kastar smuts

på någons klockrenast

klangfulla skuggor

som viskar oss vilken konturlös

dammråtta jag är

om än i en kulör

ni aldrig ens har hört

talas om och som

inget ser av er

utöver hela grupprummets ring

vi har trätt ur

runt ingen

mindre eller mer

än ensamma

och ensamma