Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I en tid av missmod






Känner jag mina behov

Hoppas att jag hör en glad röst

Återigen



Kanske förmätet att önska

Men ett klingande skratt

Kunde nog bota

Min dystra varelse



Blotta tanken får mina drag

Likna en levande varelses

Mjuka linjer

I ansiktet


Spegeln på väggen där

Tjatar oavbrutet

Men jag kan tongångarna

För väl


En dag skall Spegeln säga något fint

Om en stackare som jag

Med offerkoftan fastväxt

Vid en fordom välväxt kropp


Om jag blundar riktigt hårt

Ser jag dina varma händer

Kring mitt hjärta


Ett hjärta som slagits i kampen

Att hålla hoppet levande




Fri vers (Fri form) av Carl Mikael Fäldt
Läst 857 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2017-01-27 17:58



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
En dikt, så sorglig att det gör ont i hjärtat att läsa den. Men du vill ju beröra?!
2021-04-23

  Peter G VIP
En text där hoppet ändå blir till en bärande kraft genom raderna, en kraft som kan mota bort missmod, sorg och bedrövelser!

Fint så!
2017-01-29

    ej medlem längre
en text om väsentligheter... en krigares memoarer, en slagskämpes modiga sköld mot en förvriden verklighet, jodå, jag känner igen mig en hel del... dina texter blir längre, dina texter innehåller inte en massa tjafs heller, poesin är spikrakt på målet och välansad! Applåder! tack.
2017-01-28

  Johan Strömstedt
Bra! En levande betraktelser att ta in. Så här är vi människor skapta. du är inne och petar i det inre, spännande resa.
2017-01-27
  > Nästa text
< Föregående

Carl Mikael Fäldt
Carl Mikael Fäldt