Hon önskade sig en glittrig skrivbok
att skriva söta saker däri
Med rosa bläck låta den ligga öppen
Låta alla naket inspektera hennes intressanta liv

Hon önskade sig vit-gula ballerinaskor
Att ha nu när det äntligen blivit torrt
Dansa fram på gatan där hon bor
Även om den gatan är väldigt kort

Hon gick alltid långa promenader
Kom hem vacker, förledd, tyst
Satt vid pianot, sjöng vemodiga sånger
Visste inte om hon var sårad, lyckad, kysst

När hösten kom ville ingen plötsligt gå promenader
Med denna lilla förvirrade tjej
Den repiga glitterboken är det ingen som ser
Roar ingen, känner ingen, Nej

Hon sa en gång att hon skulle ut och leta grodor
Nypa dem i örat och tänka på nåt kul hon minns
Grodorna är gömda i en bortglömd bok med glittrande pärmar
Ingen av grodorna förblev en prins.