Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vad är du rädd för.

 

 

Varför vågar du inte visa dig

för mig,

Vad är du egentligen rädd för?

 

Jag förstår inte varför du

aldrig längre hälsar.

Våra ögon möts likt stjärnorna.

 

Egentligen borde det vara jag

som aldrig vill se dig.

Det var mitt hjärta som krossades.

 

 

 

Jag förstår inte varför du är rädd

för rädslan ser jag i dina ögon.

Dina ögon är inte som förr

 

Jag tror jag vet vad din rädsla beror på nu,

du är rädd för att falla för mig igen.

Det har du sagt till mig förut.

 

Du har sagt till mig

att jag är den som får dig att andas

och vilja leva vidare.

 

Och att din rädsla

är din kärlek

för mig.

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Manal
Läst 411 gånger
Publicerad 2006-05-21 00:23



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Tycker känslan är väldigt stark i den här dikten och kan känna igen mig om att bli sviken
2006-05-30

  Almagrundet
"Kan det bli större avstånd? Kan det bli större kyla än den absoluta nollpunkten? Kan det bli mer sorgsamt och vackert?" - ska det vara!

Det har sina risker att vara för snabb med "copy+paste" :-)
2006-05-21

  Semir
fin dikt, den faller mig i smaken!
2006-05-21

  Almagrundet
"Våra ögon möts likt stjärnorna" Kan du det bli större avstånd? Kan du det bli större kyla än den absoluta nollpunkten? Kan du det bli mer sorgsamt och vackert? Den raden är magnifik!
2006-05-21

  Jinzan
den var fin... och jätte gullig! fint uppdelad!
2006-05-21
  > Nästa text
< Föregående

Manal
Manal