lögnerskan
det tog slut
allt vi sagt till varann ut genom dörren
en smällkaramell och tusentals deciliter vitt vin
en biljon trädgrenar och fallande skyar och nätter i taxi där jag föll för vår berättelse
jag lät den ta form, surrade mig vid masten
plågsamt medveten om slutet på vår saga
en sista suck mot horisonten
och så du och tusen millimeters ovisshet
ensamhetens vagga och myllret från hamnen där ingen längre jobbar
det tog slut
andarna från förr blåste över dina axlar och jag släppte din hand
ett finger du flyttade från mitt så var det över
ingen som helst som möter mig i tunneln och din portkod som inte fastnar hur mycket jag än trycker
det tog slut
jag gav upp och du gav med dig
lämnade mig i vakuum med all rätt
kvitton och grus i min ficka
steg jag måste ta för mig själv och att du aldrig lovade att ha min rygg
små bitar jag smidde för mig själv och band runt halsen och så din blick när du gav upp
tusen sårande ord och snårskog runt mina vader
represter och en av fyra som stod kvar på min gamla skolgård
det tog slut och jag låter musiken fylla öronen
ramlar in i föremål på vägen hem
klamrar mig i lyktstolpar som inte ens dom sitter förankrade i marken
dom sista klunkarna och sömnbristen i dina väggar
smärtan i årsgamla vykort
saknad med gulnade kanter
hur hjärtat pickar fort och högt och ekar i korridorerna
en långsam vals utan dig och lättnaden längs spårvagnsrälsen
det tog slut och sms jag raderade
kortkort och tusen frågor
laster jag lägger av med
ovanor jag omfamnar
det tog slut
ett krig utan ord och slutna led
krigare jag skickar ut
offrar utan att blinka
män och hjälmar
saliv och kritdamm
vår minnesväg
en vansinnesfärd genom öken
misstag bakom orden jag aldrig sa och krutrester i håret
bakom gardinerna är det alltid tyst
en svala som vägrar fortsätta
staket som svajar
tappar färg
binder fast och upphör
det tog slut och är så jävla över