Och så går det.
Igen, stod jag
och tittade ut
genom fönstret.
Och oförmodat
kunde jag känna
minnena rinna
nedför min ryggrad,
bitande kallt, likt
regndroppar som
föll nedför rutan.
Och återigen,
undrade jag om
du någonsin, skulle
gå i landsflykt,
fjärran från
min domän.