Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Persiennerna är min hud

Persiennerna är min hud, för jag har ingen egen

Min kropp har flutit ut i hela lägenheten

Att få besök är för intimt, det är lika hemskt som att ha sex med dig

Jag har låst dörren (alltid) går sällan ut

Bara när jag ska till Biblioteket eller Bokhandeln

Och då drar jag upp huvan, lägger i hörlurarna och vrider upp volymen

så jag ska slippa lyssna till Nykarlebys hesa andetag

Jag vill inte se människor, för människor och relationer gör så ont

(Du har förstört mig)

Mamman med barnvagnen, barnet på cykel, alla är glada över våren

men jag vill inte höra unga hjärtan slå i takt med tomma ballader

Jag avskyr vårkänslor

Och nu, när jag går över torget får jag sån lust att ställa mig upp och skrika

att sex är det samma som ångest och att vänskap är kärlek,

den sanna kärleken

Men jag gör det inte

Jag vänder tillbaka, öppnar dörrarna till Biblioteket

och den vita rena helhet som bara finns mellan raderna i vissa böcker

Jag fyller min väska och går hem över gatorna jag en gång älskade

Jag stänger min dörr, drar för persiennerna i köket

Och sätter mig på golvet med Ulrika Nielsens bok Undergången

En tekopp kallnar bredvid mig

Jag har skavsår på hjärtat




Fri vers av Amanda N
Läst 444 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2017-05-27 00:54



Bookmark and Share


  Eddie Sjöberg
Vilken otrolig känsla i texten!

Välskrivet och självuppoffrande.
2023-03-22

  Goraxy 89 Orion VIP
Du kan verkligen SKRIVA jag måste följa Dig !!!
2018-05-30

  Lars Hedlin
Oerhört bra och full av känsla!
2017-05-30
  > Nästa text
< Föregående

Amanda N
Amanda N