Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
lilla syster


din tur att bli vuxen nu

jag säger det bara en gång
men det går att gråta så mycket


att den tröstande handen tillslut knyter sig


och det var inte direkt det som den gjorde
den gången i hallen den liksom bara
blev lite valhänt sådär

lite jag har inte tid för det här




och där stod du sådär barnsligt glosögd som man kan vara
och jag tänkte att en dag kommer du också att förstå


för det är så det är här i livet
besvikelser är en avancerad smak men man lär sig
och det gäller att vänja sig vid bitterheten inte sträva emot så mycket


och ser du inte hur öppen den där dörren är
öppnare än någonsin förut och hör du inte

korsdraget

ser du inte att jag liksom sprängs
att hela huden liksom sprängs av undertryckt ungdom och det finns så mycket framtid

att ödelägga och jag bara måste

jag bara måste bli stor nu





och hur övergivet ögon kan ströva

och hur det var första läxan första prövningen i vuxenheten att helt enkelt
titta bort

men ibland finns saker som är för stora för att man ska hinna trösta det liksom syns på dem

att det kommer djupare ifrån någonstans


och nyvuxenkroppen har inte tid
inte tid för annat än det sorglösa




Fri vers (Fri form) av lofn
Läst 243 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-06-01 17:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lofn