Trodde jag lyckats blockera bort dig helt någonstans i mitt minnes allra innersta gömmor, men så alldeles nu precis som då dyker du upp i mitt liv och det är som vore det igår ...
Ett förevigat okonsumerat perfekt ögonblick
Minns att vi skämtade
om att med våra bakgrunder
skulle vi inte någonsin bli gamla
utanpå ...
Det har gått mer
än blott bara några få år
sedan jag upplevde
det allra första
perfekta ögonblicket med dig
Sent åttio-tal
i trapphuset
på rasten
i Norra Real
Den kärlek du tände inom mig
bekräftade dig
och varje stund
våra liv så medgav det
varje rast
Du gav mig
nya perfekta ögonblick
att läggas till min
redan övertyngda last
Jag minns att jag älskade dig
och intet hellre ville
än att du skulle älska med mig
men när du gjorde klart vad
du ville ha av mig
- vilket ju var det jag ville ge dig -
sa jag nej
för jag hade en relation
och var sambo
med en alldeles underbar tjej
men om jag inte varit det
skulle jag inte ha tvekat en sekund
och följt med dig
till världens ände
om du så bad mig
Men jag ville att vi
skulle vänner förbli
Sen tog studierna slut
och de perfekta ögonblicken likaså
Våra möten som bara vänner
blev av praktiska skäl
successivt en bekantskap
som med tiden utvecklades till
någonting passerat
något som hörde till det förgångna
tills nästa gång vi flera år
senare åter sågs
Då insåg jag
hur mycket jag sårat dig
genom att förneka
allt det du kände
att jag tidigare känt för dig
Så du gav igen
och berättade leende
om alla dina älskare
som gav dig allt och mer därtill
av allt det där jag aldrig lät dig få av mig
Men samtidigt lät du mig mellan raderna förstå¨
att du inte kunde ge dem det
som du tidigare velat att bara jag skulle få
Åter igen var jag i en ny relation
så det blev intet mer än en
återseendets situation
där jag avvek för hemfärd
med T-banan från Odenplans Station
och du fortsatte hem till dig
och alla dina älskare
som bara väntade på att få
tillfredsställa varje millimeter av dig
Vad jag aldrig berättade för dig
var att varje gång
jag sagt nej till dig
för att jag inte ville
vara en otrogen kille
mot min dåvarande tjej
ångrade och förbannade jag mig
för att jag inte följde min intuition
och löpte linan fullt ut med dig
Ej heller att varje gång
jag älskade med min tjej
kände jag mig fruktansvärt
otrogen mot dig
De perfekta ögonblicken med dig
vägrade att dö inom mig
trots att de var och ännu denna dag idag
ännu okonsumerade är
lever de ännu kvar
precis så levande som
de första gången var
Jag må ha blockerat
ditt namn långt, långt bort
i mitt minnes innersta gömmor
men ögonblicken
och det du fick mig att känna
känner jag varje gång jag ser dig
stilla undrandes inom
om du fortfarande minns mig
Oavsett om du så gör eller ej
kommer de perfekta ögonblicken
jag härbärgerar ömt och varsamt
inom mig
få fortsätta leva kvar
som ett ljuvt minne
av något som kunnat bli
något alldeles underbart
Kanske vi åter en dag
blir vänner
Det skulle göra mig glad
men jag vet ju inte vad du känner
Vill bara att du ska veta
att det jag en gång för dig kände
är så mycket mer än vad jag uttalade
och visade dig
och att i minnet lever du kvar
lika levande och underbar
som jag minns att du var
Tack för att du påminde mig
ty jag vill inte någonsin glömma dig
Hoppas innerligt att du lever ett lyckligt liv
fyllt av kärlek, värme och omtanke
Vad än och om jag ännu betyder någonting för dig
eller ej
jag för evigt kommer att förbli din vän
om du någon gång behöver mig!
_______________________________________
Tillkommen och publicerad här tidigare i oktober 2011