De 1:a muntliga fabler som spreds
var fr grekland av Alsopos under
500-talet f.kr.

När den franske poeten och författaren
La Fontaine 1621-1695
började ge ut dessa fabler i tryck
för offentlig läsning,
spreds de snabbt som udda litterär
genre,
där likheter mellan djur och människor
bytte roller och skillnaden visade sig
inte vara större än vad som var
naturligt för båda arter,
där djuret oftast är både smartare
och klokare än människan,
antagligen för att de är naturliga
och människan tillgjort onaturlig.

Sensmoral och visdom från djurens
perspektiv avslöjar i dessa fabler
vad människan egentligen är.

Ingår som nr 109 i "Litterära brottstycken"