Eetu blev vår familjemedlem i slutet av mars 2005. ”Denna valp tar jag och avstår aldrig från den!” Ullas ord vid överlåtelse. Ullas eget liv tog slut ganska precis 12 år senare. ” Kära Heikki ta hand om min Eetu!”
Eetu är brun . Den föddes i början av januari 2005 i Estland. Den kom som belöning för betäckning till Finland. Dess båda föräldrar kommer nära från Raumo, från kennel med namnet ”Flyers you know”.
Eetu blev mig under min käras sjukdom mycket kär. Eetu är för mig mitt livs aftons kamrat i min ensamhet.
Eetus halvbror i vår familj var en annan spaniel som hette Roope. Roope dog till vår allas stora sorg i tio års ålder oväntat. Roope var också en hane och kom i vårt hem samma dag med samma transport som Eetu.
Roope var till sitt väsen svartvit! Två svarta öron, svarta tassar och svarta fläckar på sin kropp. Eetu var flockledare men hans karaktär förändrades från stöddig till lugn då Roope avled. Numera är Eetu dag efter dag en kärare varelse. Eetu har en god kondition, men den är inte mera fullkomligt sund. Den haltar lite på ena bakfoten och dess hörsel är inte mera prima. Eetus päls var kopparbrun till en början och glänsande. Nu har dess glans försvunnit. Då Eetu får gå fritt utan ledband börjar den genast snusa på allt möjligt. Dess nos trevar spår, växter och blommor, allehanda, eldröda, gyllene och himmelblåa. Men han är ju retriever!
Ibland vill Eetu rulla sig på grönska, bland blommor eller om den finner något speciellt, där den då vältrar sig. Eetu älskar fräscht gräs som den kan glufsa i sig en längre stund!
Vårmorgon är ofta blå. Koltrasten visslar på sin flöjt i grankronan, blåmesen skrattar, fnittrar i syrenen medan sparvar pratar på gården. Vårmorgon är härlig. Solen strör ut på marken guld och silver. Du kan möta pånyttfödelses budbärare, gul citronfjäril! Då känns det liksom du vore plötsligt i navet av en händelserik illusion!
Endast några dagar till och överallt ler blåa och vita sippor, gula tussilagor, kabblekor…. Jag har begått misstag att tro att det faller från himlen nya och nya blommor! ¬ Det var just ett sådant väder då denna hundduo fick hem hos oss. Vår förra gyllene cocker hade dött i cancer inom en kort tid. Det låg i luften aning om en ny vår.
Vi var förvånade, även Eetu efter några dagar, att allt skedde så snabbt och oväntat. Eetu kände sorg. Den stod många dagar bakom ytterdörr och väntade sin halvbror, förgäves. Jag tyckte om att vår omgivning grät över vår kära väns bortgång. Vårmoln snöade ej mera, den regnade klart vatten som fyllde tussilgoblad med klara vattendroppar, som följande morgonen hade frusit till ett större antal isdroppar på blad. Vårmorgnar som står i violet gryning, då kall stjärnklar natt slutar och morgonens klarhet erövrar trakter. Vi var tre med min väninna Maja.
Med Eetu är vi bästa vänner. Det är viktigt då vi är ensamma i världen. Vi behöver varandra. Vi tillbringar mycket tid tillsammans. Vi tycker om att gå i skog och mark och på havsstrand. Vanligen tas en bekant stig att inte gå vilse.Vi tittar på strand. Då får Eetu simma som den älskar. Den ligger stilla i vatten lite på samma sätt som krokodiler gör!
Åkrar i juli gungar gula då vi slinker oss in i skog och lämnar blodröda vallmor bakom oss. I skogen är Eetu intresserad av allt möjligt, det kan komma i fråga så vardagliga saker som spindelvävar eller blåbär i sina ris.
På natten då månen skrattar i skogstjärns spegel, är vi hemma. Eetus lilla last är att rymma hemifrån då man väntar det minst. Den kan knappast tygla sina känslor om den möter en tik på promenad. På natten då åkrarna böljar mångröna ger vi oss inte på äventyr. Innan vi somnar har vi varje kväll en samvaros stund, samma gång är den något romantisk och gåtfull. Jag smeker den och den slickar mina händer, därefter tycker den om att stånga med sitt huvud mina lemmar. Den gör det av kärlek, inbillar jag mig! Till slut kliar jag dess öron, hals, tassar……. Eetu somnar.
Som ung vovve var Eetu förtjust i pianospel. Numera inspireras den icke mera, men i sin ungdom kunde den vackert ”med sin egen speciella hunds sångröst” sjunga efter mitt stemmaspel Chaplins ”Smile”. Jag inbillade mig att den lyckades upprepa C-durs första oktavs toner !
På sommaren då jorden är skön som bästa dröm, strålar julis blomståt i naturen som vackraste spetsar! Vi går och plockar blåbär och kantareller. Tidigare vimlade Eetu och naturligtvis Roope också ivriga vad de någonsin hann i vår hemliga skog av god skörd och fria av hundkoppel. Numera då Roope är tyvärr borta är vi där på tu man hand.
För många år sedan hade vi en större trädgård än i dag. Vi låg och letade oss många sommardagar där under blå himmel, vita moln eller tindrande stjärnor. Det gjorde vi alltså även på sommarnätter när det är så ljust att trädgårdens blommor även har samma färger dag och natt. I skymning njöt vi syrenens och nattvindens dofter!
På hösten hörs ovan oss på kvällar och nätter en ändlös, fin vissling, flyttfåglar! I Stensviks luft doftar näraliggande skogars barrträds kåda om vindfläkt smeker vårt ansikte. Vi ligger på grönska och följer hur bin surrar i rosor. På vår gård växer en stiliserad björk som formar över oss ett lövtak. Dessa blad rör sig stilla i vindpust eller ger oss en nådig skugga mot starkt solljus under värmebölja! Att ligga på väldoftande grönska känns som du vore i en vagga! Det känns ofta som matta ögon skulle vilja stängas och jag skulle somna med Eetu i mina armar!
På hösten blir morgnarna bitska, vindarna bitande. På marken ligger brutna grenar efter vindbyar. Kvällens skymning kommer långsammare. Solnedgångsdramas färgvärld tar mått på rodnad av de sista rosorna. Årets stilla tider står på glänt, allt i naturen blir tyst.
Vi drar oss till årets minnen. Cockers är intresserade av fåglar. Därför är det ingenting att förvåna sig att de är retriverier. Vi har mött ofta på hösten i hundpark sparvflock, som äter gärna ogräs frön. Eetu får intresse för att rusa in i flock som flyger upp till några steg framot att äta på nytt igen. Sparvarna verkar vara lyckliga. De har inga egendomar. De klarar sig utan pengar. De byter vyer då det faller sig in att göra så. Att nå favoritställen räcker det att sprida sina vingar och flyga. Himlens fåglar har inga vardagar inga helger. De badar oftast i glädje och kärlek. Kråkor tråkar Eetu. Eetu har lagt märke till att den ej kan komma i kapp med den. Därför intresserar kråka och skata mindre och mindre Eetu. Trastar irriterar Eetu mest och den skäller på dem.
Eetu liksom alla cockers älskar att äta. Leverlåda är dess favorit, men också allt annat som husse äter, äter den gärna eller åtminstone önskar att få smaka. Den tycker också om soppor och all kokt mat. Eetu vet hur man njuter i fulla drag. Således sömn, vila sig på maten, hör till dess vanor!
Om samvaron är viktig på sommaren är det på samma sätt på vintern. Hundar älskar i allmänhet bada i snö. De ”tvättar” sin päls, som i våra ögon syns vara en kärlek till vinteromständigheter.
Eetu blir tretton år nästa januari. Det är hög ålder för hund. Eetus liv har varit gott. Eetu har inte haft svåra tider eller sjukdomar. Den har fått förverkliga sina drömmar. Därför har den kanske varit god och trogen vän.
Jag hoppas att Eetu sista levnadsår blir goda och lyckliga. Vi är goda kompisar. Utan älskande och omsorgfull mänska vore hundens liv i vår moderna värld omöjligt.

© Heikki Hellman (Heikki Hirvonen) 2017-08-21