så många har kommit och gått
igenom mig
stannat en stund, ibland längre
men också passerat
gått förbi
inte ägnat mig ett ögonkast
som vore jag osynlig

och jag då
så många passeranden
möten alltför korta
jag har försökt få ögonkontakt
men utan gensvar
så många bortvändanden
att jag har slutat söka kontakt

jag låter naturen nu
svepa in mig
i trygga grenar av barr 
mjuka smekningar av lövverk
fåglars kvitter, sång och vingslag
till sällskap och tröst
skogen låter ingen gå ensam

jag är välsignad och älskad
precis för den jag är
och du likaså
tro aldrig annat
även om andra
viskar och pekar
låt dem hålla på

och kom in bland träden
njut och upplev
tiden, nuet, solen
den mjuka mossan
blåbärens sötma
hur allt är rörelse
och varm kärlek inuti