Två färger, fyra vägar
Vägvinnaren
Du går så rakt
Med en LM mellan fingrarna
ett moln av medvetenhet
runt din svarta jacka
Månen skiner klart
gatorna viskar enigt
en sång om dina tunna läppar
jag vinglar genom mina erfarenheter
du förklarar nåt om hundar
jag nickar och blundar
stjärnorna står rätt
Bakom hustaken
och de färgglada fasaderna
snurrar livet som en vacker tanke
med riktning framåt
Sakta förstår jag
just hur bra
du är
hur jag aldrig kommer ikapp
inte än i alla fall
du briljerar
i varje rörelse
liggar som ett L uppochner
med fötterna på väggen
jag blir tolv igen
du är min mentala
storasyster
jag lämnar dig vid centralen
minns alla komplimanger jag gett
hur du tackat
och bockande tyst
aldrig gett mig
det vi behöver
om du lämnar mig nu
har du ändå gett vad jag behöver
den kylda luften
insikten och verkligheten
jag äter frukost själv
jag går nu
själv