Du är ett porträtt evigt tecknat

På min hjärtkammarevägg 

En ö i mitt blodomlopp 

Jag kan stanna vid när fädernas skräck nafsar

mig i hälarna.

Om kvällningen när vi säger  godnatt

Och den sedvanliga pussen utbyts då,

då vilar jag tryggt

En gång skulle vi älskat då men nu,

Somnar vi nog med att vi,

Är oss.