Redan medlem?
Logga in
Ögonblicken
Det blåser och kanske är det månens vind
den som bär kölden ut ur kratrarna
och genom det svarta ner till jorden och till byn
där allting händer när vi alla sover
Ser dig gå genom vintern klädd i kappa och mantel
ser dig under träden och hur du blickar
mot nattens ljus och mot drivande moln
men jag hör inte dina ord när snön faller
Drömmarna bär berättelserna i famnen
månen flätar björkens kvistar till fina korgar
där vi kan lägga våra ögonblick
nära varandra under livets täcke
Du skriver med de dövas tecken
och jag ser dina händer
dansa längtan dansa liv
i månens tid när vinterns vindar råder
Fri vers
av
Peter Olausson
Läst 483 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2018-02-09 08:25
|
Nästa text
Föregående Peter Olausson |