i stunder av frossa frågar vi oss hur var människorna mot varandra långt tillbaka. inte riktigt så långt som för sjutton miljoner år sedan...då spred sig människoaporna över Europa och Asien och gjorde i tio miljoner år jorden till apornas planet


läste i illustrerad vetenskap nr 9/2004
något som förskräckte
apropå uppfinningsrikedomen vi kan uppnå
om vi vill ha makt och dominans

en artikel gjorde mig betänksam!

"I nr 7/2004 publicerade vi en artikel om kemisk krigföring under forntiden. vi beskrev bland annat hur mongolerna 1346 e Kr under belägringen av den genovesiska kolonin Kaffa med katapulter slungade pestsmittade lik in över stadsmurarna - enligt vissa forskare skälet till att digerdöden kom till Europa. Faktum är dock att smittspridning som terrormedel var känd och utbredd långt tidigare. det vet man från kilskriftstavlor. som skrevs av krigarfolket hittitterna i Anatolien i nuvarande Turkiet omkring 1500-1200 f Kr. på dessa kan man ibland annat läsa recepten på en ovanligt cynisk krigslist: att skicka in en pestsmittad kvinna i fientligt territorium. så att hon kunde sprida smittan. när hon utnyttjades av soldaterna. Red "

Slutsats: i krig finns inget vackert. de sämsta sidorna hos människan
frigörs. återgång till apstadiet/reptilhjärnan
tjuvskytte av fridlysta djur för förtjänstens skull osv
visar på människor är egennyttiga i sin jakt på kapital och makt
och redo göra vad som helst för att genomföra sin vilja

kunde vi vara gränslösa. behandla varandra respektfullt
acceptera olikheter. då vore livet bra för alla och i
överensstämmelse med meningen med livet på vår jord