027
Om utvecklingen
(kampen)
kräver vissa offer

se på dig själv
som det första i raden
av dessa offer

028
Det borde inte heta
regeringen
det borde heta
överstyrelsen

ty de gör
så allt går över styr

029
Om självmord

Varför pröva på
evighetens mörker?

Varför inte bara
blåsa ut
vekens ljusblå låga?

030
Kärlekens liv
mer än ett uns
av tillvarons all stuns

031
Hon kysste dig
med mun så röd
och det trots
din blick var död

ditt jag var
i fjärran flytt
bortjagat
av kärleksnytt

032
Jag älskar
när du är ful
i mun, flickan

så länge du bara
borstar tänderna efteråt

033
Om det bara inte varit
för de döda träden
i min faders trädgårdar
hade alltsammans
kunnat bli så annorlunda

men den som inte
sköter sin egen trädgård
hur skall han kunna
ge av solens värme
förmedla livets kärlek

034
Jag stod och såg
på henne
på hennes inåtvända ansikte

jag såg inte henne
bara hennes ansikte
dess dolda budskap
om där alls funnits något...

035
En röst i ditt öra
som säger

’var och en
en i sig
unik människa’

säg mig då
är det till minsta tröst
för någon som du?

036
Somliga av oss
sin ilska karskt ut låter
som darrande veka bloss
andra av oss gråter

037
När det är fint
förstås det inte alltid

först när
det inte längre är
kommer saknaden
även efter det
som var mindre lyckat

038
En skall ju vara
litet självkritisk också

hon ger sig själv
god kritik

039
Själv(-ända-)mål

konsten att göra publiken
fruktansvärt besviken

040
Av alltför mycket ordning
blir det
kaos

och ingen
riktig ordning
på någonting alls

041
Om du älskar mig
låter du mig gå...
till min älskade

om du älskar mig
låter du mig gå...
utan tanke på hämnd

om du älskar mig
så kämpar du
för att hålla vår kärlek
vid liv

042
Ögonblick
så korta är
fylls på av minnet
aldrig blir de åter

det snärjer min själ
som sig längtar ihjäl
ikapp med ett hjärta
som helt stilla gråter

043
När äventyr är slut
kärleks spår skall blekna
och längtans substitut
skall få sinnena att vekna

vekna bort all ilskan
all saknad, behovsfylla
en skall vad en kan
för att såren milt förgylla

044
Livet är ett fyrveri
somliga raketer
sprider färg och glädje
andra död och förintelse

045
Det litet märkliga är
att jag kan ha djup ångest
och ändå vara glad
utåt sett

till skillnad från en dag
då en bara vill gråta
gå och gömma sig

046
Hennes drömmar
om sommaren

förmådde smaksätta
båda\'s våra liv

047
Han syntes dig nog
himlasänd
men som du var inåtvänd
han dig ingen glädje
skänkte
när som du låg där
och tänkte

048
Kommer du till mig
om morgonen?

Fyllandes tomrummet
efter en ensam natt...?

049
Är du dig själv nog?

I osaknad av dem
som får dig att existera...

050
Hur hårt du än håller
rinner timglasets sand
ut mellan fingrarna

tiden förgår
och du förgås av längtan
efter evigt liv

051
Min sorg efter dig
är levande

eftersom du
är levande för mig
ännu

och saknaden
skyr inga medel

052
Seglaren
- världens ende
i världens ände

053
Overbord
är vad som blir åsidosatt
kastat åt sidan
över relingen

kastad åt sidan
likt en trasig sko
blir hon
...människan

054
Om att bli vuxen

Isen under fotvalven
skälver och brister

bilden av
sagans glans och riken
jag för alltid mister

055
Mina brännande tankar
frodas i pannrummet

056
Hon ger mig inte allt
och inte väntar jag mig
det precis heller

Hon ger mig inte sig
fast det är
vad hon tror sig ge

Ibland vill jag tro
fastän det är omöjligt
det är vad hon gör

Hon ger mig vad hon kan
och jag ger jag med
av mig helt och hållet
fastän jag vet med mig
det är en omöjlighet