Att se upp till
är som att att tro på något som inte finns

En gudaktig profet utan den minsta kunskap om något annat än det som finns i den egna lilla bubbla av andlig såpa redo att spricka i vilket ögonblick som helst

Inga papper av värde
Bara falskheten bakom

Den genomsyrande falskhet som regerar över den hög av skit som ohejdbart växer sig större och starkare för att i sinom tid gå samma öde till mötes som såpbubblan näst intill ovan moln

Så mycket lidande och förtret för de inbillningar som valts ut till den bräckliga sanning kallad orättvis verklighet

Och förändring så långt ifrån ett val som snarare liknar nödvändigheten bortom de absoluta sanningarna som om de verkligen existerade utanför såväl som innanför själens fönster

Något annat som hade kunnat reflekteras över i oändlighetens rymd trots den ihållande svärtan inte helt utan nyanser

Om ändå modet förmådde blicka djupare än ringarna på ytan

Yta som avgudas som allt det är och innebär

Ingenting alls

Men att inse och erkänna tycks vara bortanför ljusets hastighet och begriplighet om så bara det allra innersta mäktade sig växa längre än trädens kronor

Vilka drömmar sen