Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rara hoppfulla lilla

Hon pratar och känner med hela sitt ansikte
Stretar ibland, spelar stor då och då
Hon klurar och säger hon gillar att skoja
En Iver som sprakar tills ögonlocken faller på

Hör hur hon snarkar
Vem vet vad hon drömmer
Det är nåt visst med åldern
som skänker ärligt hopp, allt blir bra ändå

Hon ropar god morgon pappa, och hoppar till mig
Håller sen min hand när vi går längs gatan
Lummig av skrattet likt dofter från äng
Ett vänligt, oändligt vidunder,
är dessa ögon två




Bunden vers av Simotek
Läst 239 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-05-09 23:04



Bookmark and Share


  överlevaren VIP
Rart...ja de små liven, härligt med barn!
2018-05-19
  > Nästa text
< Föregående

Simotek