Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mångalen

 

 

 

 

På vägen andades vi skogen bergtagna i stjärnregnet mörkerdjupen mångalen sade du läst nånstans i koranen att djinner var som rök inte som skuggfolkets projektioner du glömde andades du mig häftigt i konvulsionerna var vi de kvarlämnade bortglömda och räddade rädda sprang vi djupare in i skogen bland bergen och grottorna med alla hemskheter de dolde för oss oss oss oss för vi var alldeles skälvande mångalen ensamma i natten medan stjärnorna slog ner tätt omkring oss och du höll mig bara hårdare sade jag aldrig aldrig fick lämna oss oss oss oss ensamma i skogen bergtagen i mörkerdjupen mångalna jag.

 




Prosa (100-ordare) av Goraxy 89 Orion VIP
Läst 331 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2018-06-23 19:55

Författaren Goraxy 89 Orion gick bort 2019. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Man kan se stjärnor falla även på dagen, som när något sällsynt vackert tar andan ur en. Som när du skriver så här som bara du kan. Jag har alltid värderat din prosa mycket högt, och den här är en av dina bästa. Du får rymden att expandera!
2018-06-24

  Levina Storåkern
Skiiit fint! Läser den om och om igen! Riktigt fucking fint!
2018-06-23

  Schizooliza
Fyttirackaren vilken vilken vilken saga vilken bild bild bild
du för mig in i!
TACK!! Och grattis till att de här ser och uppmärksammar din underbara storhet i bara den klass bara du kan ledsaga mig in i. ??????
2018-06-23
  > Nästa text
< Föregående

Goraxy 89 Orion
Goraxy 89 Orion VIP