Det var en tidig morgon. Nyvakna kisade vi upp mot solen och grönskan bredde ut sig framför våra fötter. Sjön Hörken låg blank och klar och sommaren var varm och het. Ett tidigt morgondopp bestämde vi oss för och insåg att en av oss saknade badkläder. Då fick det bli som i nedanstående dikt.

Vi vaknar upp

rusiga av lycka

måste bara bada

känna vattnet

som gör oss rena

och väcker oss

till en ny dag

Sjön ligger där

på andra sidan vägen

Du ska bada

och jag är en badkruka

utan baddräkt

det ska nog gå ändå

säger du

Vad gör väl det ?

inte en människa

passerar här förbi

så i bara mässingen

kastar jag mig i

känner allt det kalla

blir så härligt fri

Springer upp på land

allt är glädjefyllt  

torkar vattendroppar

gör mig varm igen

sen kommer de

som aldrig går förbi

nu ute på promenad

Så underbart ni har det

de ropar glatt och pratar

och vi vinkar och ler

sen så ser vi på varann

brister ut i skratt

tänk vilken tur du hade Stina

att du hann få på kläderna dina