"HAR DU TAPPAT ORDEN?"

 
Ja, jag famlar mellan vokalerna
Jag tror verben finns någonstans
innanför t-shirten
och där det kittlas lite extra för dig
"Du får gärna hjälpa mig att hitta dem", fyller jag i

"Då kanske jag hade gått vidare?", svarar du

"Och vaddå skrivit en SKÖNlitteratur? Säger jag
med en darrning på rösten

"Mmm...jag vet att det finns fina grejer där", säger du
utan att flacka med blicken

 

"Så där när man slickar på fingret och vänder blad
Upphetsad på att få veta mer om....om
det går som det var tänkt", fortsätter jag
"Hur var det tänkt då?", säger du och ler nyfiket

"Jo, det var liksom tänkt att börja med ett "Bang"
Sen skulle karaktärerna sjunka in i miljön
slukas in i mystiken och gosa med vädret
och alla kapitel bli ett känslohav
och det skulle komma vändningar
som alltid i en bok"
"men slutet skulle bli, bli alldeles...ALLDELES..."

_ _ _ _ _ _ _ _

så där så att man får fylla i den sista raden
med sin fantasi

Men du mumlar bara: "Ok"

Paniken tar vid, måste agera nu fort
Komma med slagkraftigare innehåll  nu, nu, NU!
innan du säger att du är: "trött, besviken och
kommer lägga dig och läsa"
"Det skulle innehålla grovhångel, sex, love and rock'n' roll!"
Häver jag ur mig även om jag föredrar Marvin Gaye
och “Sexual healing” 

Men du svajar in i badrummet
utan att kasta en trånande blick på mig

 Fan också,

Jag skulle ha gått från ord till handling
Jag skulle ha sagt "att det bara finns ett lyckligt slut"

"DU är mitt"

Sedan ropar du:

"Kooommer du?"