Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Genom nattens tankar som ofta hoppar mellan olika isflak

Nattens täcke singlar långsamt ner över nejden
Både glädje och skratt stillar under det tindrade mörkret.
Alena känner mina ögon hur månen drar.
Flod i mina ögonvrår
sinnet drar med sina sänken
ner ridån över de falska skämten och de följande tomma skratten
De klingar stelt runt i dimslöjornas kylslagna salar.
Stix köldmättade vatten stigar långsamt med drömmar om evighetslånga nätter utan gryningens första köldsvaga solfingrar som klänger över landskapets former.
Striden som alltid stått mellan det ljusa strålarna och skuggornas knotiga mörka giktbrutna grepp.
Kampen blir i drömmens marritt till en ständig istid vars kilometertjocka isar krossar hånleende huvuden av skallben.
Kommer kylan att vara för evigt undrar den sista av oss dårar av vårt släkte.
Långt bort är kampen mellan de som har och de som längtar.
De som har bygger borgar av skillnader och vill aldrig se det som gagnar andra för de tillhör självklart de utvalda
Att hävda att någon har rätt till det som ens fäder byggt upp låter mer som egoism och jag bara undrar,vem har skapat jordarna som man lever av,för att inte tala om haven som vi skövlar utan att se.
Inte är det du eller dina fäder!
Så vem äger jorden,haven och allt annat som vi tror att vi har ensamrätt till?
I människans historia har det alltid funnits några som tror sig ha rätten att äga något som aldrig låtit sig delas upp av egotrippade kackerlackor
Parasiter är det enda passande ord som jag kan komma på!

Bara som en tanke från en parasit till en annan!




Övriga genrer av Hopplös själ
Läst 189 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-09-25 00:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hopplös själ
Hopplös själ